Wildflower

Ett nytt klockslag som indikerar tiden som jag vaknade i dag/natt med ryggsmärtor och jag har inte kunnat sova sedan dess.. har fortfarande ont trots åtskilliga ipren och två händer full med zonsalva som jag smöjrt in ryggen och magen med.. det tar längre och längre tid innan smärtan ger med sig! :( Måste köpa mer zon salva idag för jag har nu använt det sista. Som jag sagt borde jag gå till en läkare, men det är jätte svårt att få tid här hos doktorn..kan inte fatta alltså!! Sedan i början av december så har jag försökt att få tid för Annabel utan tur.. dom har bara akuttider kvar för januari (25:e).. dom platserna är reserverade för alla akutfall som hjärt problem, andnöd och så vidare.. Sköterskan på vårdcentralen sa att jag skulle ringa strax innan 9.30 på måndag den 25/1 för då kunde dom kanske säga hur många akutfall dom fått in och då om dom inte fått in så många så kanske dom kunde klämma in oss på en akuttid! Men då är det typ sista minuten och vi måste vara där inom loppet av typ 10 minuter, men det är svårt eftersom Annabel är i skolan.. så man måste tävla mot klockan för att få tag på henne på skolan och skynda till vårdcentralen. Men har dom inga akuttider lediga så har dom inga nya tider förrän i februari! Läkarna är bara här en gång i månaden! Och ännu så har det inte bestämts vilket datum dom kommer så det går inte att boka en tid än heller! Så man svävar helt i ovisshet! Men så är det att bo på vischan!

Martin blir hemma idag och VAB:ar för Lisa-Marie.. egentligen kanske jag skulle ha varit hemma eftersom jag varit uppe sedan 2.15 men kommer värken tillbaka under dagen så är det bättre att jag är på jobbet för jag kommer ändå vara helt oförmögen att ta hand om hus och hem och barn när jag står dubbelvikt och halvt skriker av smärta i ett par timmar.. och i vissa av fallen kräks jag också! Martin får ev. vara hemma med Lisa-Marie hela veckan för på fredag är fritids stängt pga. utbildning så då har vi ingen barn passning så det går inte att vi båda jobbar då heller!

Nu gör det mindre ont känner jag.. men det är inte helt över än!

~Theresa