En olycka händer så snabbt...
Saga åkte iväg med ambulans till Hudiksvalls barnmottagning ikväll.. med skollskador! Hon fick tag på en kaffe kopp med nybryggt Hett kaffe och hällde det över sig.. OJ vad hon tjöt av smärta!
Vi hade precis bryggt kaffe och jag gav Martin hans kopp.. sedan bad jag han hjälpa mig med diskmaskinen för lampan för spolglans lyste och jag ville ha hjälp att fylla på.. han reste sig upp ur soffan (Köket och tv rummet är bredvidvarandra och väggen är öppen.. (nästan som ett och samma rum typ) och tog några steg mot köket, och på bråkdelen av en sekund var Saga snabb som attan och rusa fram till koppen som var kvar på tv-rums bordet och slet åt sig den och hällde allt kaffe över bröstkorgen och magen.. vi slet av hon kläderna illa kvickt.. dränkte en handduk i kallt vatten och lindade in henne i den.. och hon SKREK ännu mer, jag trodde hon höll på att dö så jag började ju stor böla.. och då såg jag att hon fått fullt med blåsor och huden flagnade bort.. och då tänkte jag 'tänk om hon drack kaffet och börjar få sår och blåsor i halsen då kommer hon ju snart inte kunna andas'.. så jag hämtade en pipmugg med kall vatten och tvingade i hon det (under stor protest från henne) bara ifall att. Men vi behövde hjälp så vi tänkte vi ringer Sjukvårdsupplysningen.. men dom svarade inte!(?) Va faaan handlar det om.. dom skall väl svara där eller?! Så vi ringde 112.. dom sa: "linda in hon i handuk, ge alvedon, hjälp är på väg".. då knackade det på dörren, in kommer Andreas (dagis vikarie) och Per (Valles pappa.. en dagis kompis åt Mathilda och Saga) dom arbetar för räddningstjänsten också (tydligen).. inte ambulansen utan dom mindre bilarna som kör omkring som normalt är röd med morkblåa lampor på taket.. och det står räddningstjänsten på sidan (ja ni förstår säkert vad jag menar).. dom tog och kollade på Saga och hämtade en blomspruta och sprejade henne med vatten.. Och hon skrek högre än nånsin och hon rullade och ålade sig runt runt i min famn.. Per och Andreas kontaktade ambulansen som stod på 'stand by' i Ljusdal och sa att dom skulle komma ifall att.. men vad dom kunde se så hade hon inget i andningsvägarna (jag suck av lättnad.. men stor böla för att min minsta bebis hade så ont och jag inget kunde göra för att hjälpa)! 40 min senare var ambulansen här dom kom in rusandes.. satt på ett plåster med emmla salva som skulle bedöva smärtan och tog med sig Saga och Martin ut till ambulansen och rusade iväg till Hudik!
Att gå i ovisshet gjorde mig galen.. men vi båda kunde ju inte åka för vi har ju tre andra barn. Så jag ringde Lisa (Alvas mamma) och jag bölade så hon skyndade sig hit och va med mig en stund. Vid 22.30 tiden ringer Martin och sa att det var ytliga brännskador men att dom skulle stanna där tills imorgon (dom hade ändå inte kommit hem utan bil och jag kan inte åka och hämta dem eftersom jag inte har barnvakt åt dom tre andra som ligger uppe och sover)! Brännskadorna såg alltså värre ut än vad dom var.. men innan man visste det så var man ju så orolig att man höll på att gå åt. Men ambulans behövdes ju ändå.. för utan att bli undersökt av läkare så vet man ju inte hur allvarligt det är.. hon är ju bara 1½ år och kan ju inte tala om en sådan sak själv. Man ringer hellre en ambulans en gång för mycket än en gång för lite.. speciellt när det jäller ens barn!
En olycka händer så snabbt och hade jag aldrig bett Martin om hjälp med diskmaskinen så hade det aldrig hänt.. lätt att säga nu i efter hand.
Men huvudsak är att hon nu mår bra och att det inte var allvarligare!
~Theresa
Vi hade precis bryggt kaffe och jag gav Martin hans kopp.. sedan bad jag han hjälpa mig med diskmaskinen för lampan för spolglans lyste och jag ville ha hjälp att fylla på.. han reste sig upp ur soffan (Köket och tv rummet är bredvidvarandra och väggen är öppen.. (nästan som ett och samma rum typ) och tog några steg mot köket, och på bråkdelen av en sekund var Saga snabb som attan och rusa fram till koppen som var kvar på tv-rums bordet och slet åt sig den och hällde allt kaffe över bröstkorgen och magen.. vi slet av hon kläderna illa kvickt.. dränkte en handduk i kallt vatten och lindade in henne i den.. och hon SKREK ännu mer, jag trodde hon höll på att dö så jag började ju stor böla.. och då såg jag att hon fått fullt med blåsor och huden flagnade bort.. och då tänkte jag 'tänk om hon drack kaffet och börjar få sår och blåsor i halsen då kommer hon ju snart inte kunna andas'.. så jag hämtade en pipmugg med kall vatten och tvingade i hon det (under stor protest från henne) bara ifall att. Men vi behövde hjälp så vi tänkte vi ringer Sjukvårdsupplysningen.. men dom svarade inte!(?) Va faaan handlar det om.. dom skall väl svara där eller?! Så vi ringde 112.. dom sa: "linda in hon i handuk, ge alvedon, hjälp är på väg".. då knackade det på dörren, in kommer Andreas (dagis vikarie) och Per (Valles pappa.. en dagis kompis åt Mathilda och Saga) dom arbetar för räddningstjänsten också (tydligen).. inte ambulansen utan dom mindre bilarna som kör omkring som normalt är röd med morkblåa lampor på taket.. och det står räddningstjänsten på sidan (ja ni förstår säkert vad jag menar).. dom tog och kollade på Saga och hämtade en blomspruta och sprejade henne med vatten.. Och hon skrek högre än nånsin och hon rullade och ålade sig runt runt i min famn.. Per och Andreas kontaktade ambulansen som stod på 'stand by' i Ljusdal och sa att dom skulle komma ifall att.. men vad dom kunde se så hade hon inget i andningsvägarna (jag suck av lättnad.. men stor böla för att min minsta bebis hade så ont och jag inget kunde göra för att hjälpa)! 40 min senare var ambulansen här dom kom in rusandes.. satt på ett plåster med emmla salva som skulle bedöva smärtan och tog med sig Saga och Martin ut till ambulansen och rusade iväg till Hudik!
Att gå i ovisshet gjorde mig galen.. men vi båda kunde ju inte åka för vi har ju tre andra barn. Så jag ringde Lisa (Alvas mamma) och jag bölade så hon skyndade sig hit och va med mig en stund. Vid 22.30 tiden ringer Martin och sa att det var ytliga brännskador men att dom skulle stanna där tills imorgon (dom hade ändå inte kommit hem utan bil och jag kan inte åka och hämta dem eftersom jag inte har barnvakt åt dom tre andra som ligger uppe och sover)! Brännskadorna såg alltså värre ut än vad dom var.. men innan man visste det så var man ju så orolig att man höll på att gå åt. Men ambulans behövdes ju ändå.. för utan att bli undersökt av läkare så vet man ju inte hur allvarligt det är.. hon är ju bara 1½ år och kan ju inte tala om en sådan sak själv. Man ringer hellre en ambulans en gång för mycket än en gång för lite.. speciellt när det jäller ens barn!
En olycka händer så snabbt och hade jag aldrig bett Martin om hjälp med diskmaskinen så hade det aldrig hänt.. lätt att säga nu i efter hand.
Men huvudsak är att hon nu mår bra och att det inte var allvarligare!
~Theresa
Kommentarer
Postat av: Maria MaskeradeKamelen
Fy så otäckt! Skönt att allt gick bra ändå. Våran Talitha gjorde samma sak för nåra veckor sen men hon hade fleeceoverall på sig när det hände så kaffet stöttes bort av fleecen o hon brände sig endast på handen o inte på magen.
Postat av: Theresa
Vilken tur att hon hade fleece overall på sig.. hade haft en på Saga också om jag vetat att hon skulle ta kaffe koppen! Men olyckor går inte att undvika ibland tyvärr.. men det känns skönt att det bara var ytligt.. men det ser fortfarande hemskt ut.. såren efter blåsorna alltså. När dom är så här små så förtsår dom ju inte heller när man säger att dom inte får göra en viss grej eller röra tex. hett kaffe för det är farligt.. dom förstår ju inte innebörden av "Farligt".. och hon verkar inte ha lärt sig heller.. hon vill fortfarande åt kaffekoppar med kaffe!
Trackback
