*Separations ångest*

Idag är min första dag på jobbet.. eller ja den första tiden är det utbildning för alla nyanställda.. mellan 14-20.00, utbildningen slutar alltså en timma tidigare än vad själva arbetstiderna kommer vara. Jag är fortfarande hemma, behöver inte åka förrän vid 12.30 tiden men jag har redan gruvlig separations ångest från dom små flickorna.. dom är redan på dagis för inskolning med Martin. Jag är ju van att göra sådana grejer med dom och allt annat under dagarna då Martin jobbar.. jag har ju varit hemma mamma i över två år nu.. så det känns konstigt att inte ta dom till dagis idag.. eller natta dom till kvällen! Även om jag inte åker förrän 12.30 och inskolningen bara håller på tills 11.30 så tyckte vi att det var bäst om Martin tog hand om det (inskolningen) så att dom smått lär sig/vänjer sig vid att vara ifrån mig.. så att allting inte blir så himmla tvärt.. att jag bara lämnar dom på dagis på förmiddagen och åker till jobbet och sedan ser dom mig inte förrän morgonen efter. Speciellt i Sagas fall som jag ammat tills för ca. 1 vecka sedan (fortfarande som tröst på kvällen/natten) och hon är så extremt mammig..ammade barn brukar ju oftast (inte alltid) bli lite mer mammig än flask matade barn.. och med Mathilda funkade ju inte ammningen.. tyvärr. Mathilda är ju också lite mer van att åka iväg själv med pappa.. eller vara hemma själv med pappa om jag åker iväg.. men Saga brukar ju oftast följa med mig just på grund av att jag ammat henne och pga. det varit den enda som kunnat trösta henne.. Nu dricker ju hon också välling morgon och kväll.. och fast föda till lunch och middag och vanligt mellanmål som.. frukt en bit bröd osv.. hon behöver ju inte mig för föda längre.. men vi har ju ett speciellt band och det är därför hon är mer mammig och vill ha mig som tröst osv.

Men det kommer nog gå bra.. dagis personalen är duktig och Martin kan ju ta hand om flickorna han med.. det är bara jag som har sådan hemsk separations ångest.. men det går nog över med tiden.. hoppas jag!!

På återseende!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0